Måndag 19 maj 2003
Flingor kan inte vänta

-Nu är det slut, sa Asta och drämde igen dörren.
-Ska han gifta sig nu igen, sa Beata som satt vid köksbordet och drack kaffe.
-Tror han ja, fräste Asta.
-Kan du inte tussa ihop honom med någon annan? sa Coco och svävade in genom hallen.
-Sluta upp med ditt leviterande, sa Beata. Jag blir nervös.
-Dert är spriten som tär på dina nerver, sa Coco. Se på mig. Lugn som en filbunke.
-Konjaken är slut, sa Beata. Det är du som tär på mig.
-Och så har han mage att komma med ultimatum, röt Asta till skafferiet och rafsade runt.
-Intressant förhandlingsposition, sa Coco. Vad gör han när du säger nej?
-Jag har inte sagt nej än, sa Asta och drog sig ur skafferiet med ett paket sockrade flingor.
-Du kan inte äta det där, sa Beata och Coco unisont.
-Kan jag visst det, sa Asta. Bara för att ni inte tål saker behöver inte jag leva i askes.
-Ojdå, sa Coco. Det här var allvarligt.
Hon sjönk ner på en stol vid köksbordet och tittade på Asta som lassade ett generöst lager flingor på en tunn rand med filmjölk.
-Karlar som ställer ultimatum kan man inte förhandla med, sa hon efter ett tag.
-Jag förhandlar inte heller, sa Asta. Jag gör som jag brukar.
Det ringde på dörren. Asta tog tallriken och gick ut i skafferiet.
-Nej, hon är inte här, sa Beata. Nej, jag har inte sett henne idag. Jo, det är hennes väska men den glömde hon nog. Nej, du kan inte vänta här.
Säkkijärvin kom in i köket.
-Nog kan jag vänta, sa han och satte sig vid köksbordet.
Beata rörde runt i koppen med kallt kaffe, och tittade på mannen som satt där och studerade taket. Efter ett tag himlade Coco med ögonen.
-Nej, nu har jag annat för mig, sa hon och svävade ut i vardagsrummet.
-Har du något att säga till ditt försvar, sa Beata.
-Jag är kär, sa Säkkijärvin.
-Pah, sa Beata. Vad är det? En hormonell rubbning, ett psykotiskt tillstånd.
-Jag har träffat kvinnan i mitt liv, sa Säkkijärvin.
-Men varför just Asta, sa Beata.
-Nå´n måste det ju bli, sa Säkkijärvin. Om jag inte gifter mig snart slår mamma ihjäl mig.
-Din skurk, sa Asta och klev ut ur skafferiet. Jag trodde att du älskade mig.
-Vi kan väl gifta oss ändå, sa Säkkijärvin.
-Aldrig i livet, sa Asta. Du har förstört mina flingor.
-Hon sa nej, ropade Beata ut i vardagsrummet.
-Jag visste det, ropade Coco tillbaka. Lägg champagnen på kylning. Och en Pommac till mig.




Arkiv

copyright  hamnqvist