Måndag 28 juli 2003
Kulturutbyte på Akrotiri

-Här är Santorinis pärla, sa Kostas och pekade från pickupen, Akrotiri.
-Gamla minoiska ruiner, sa Coco. Har de inga shoppingcenter?
-Min brorson Nikos har ett shoppingcenter, sa Kostas. Vi kan åka dit.
-Var som helst utom det här dammiga gamla mausoléet, sa Coco.
-Du ska inte vara så kulturfientlig, sa Beata.
-Kultur, fnös Coco. När det finns design? Jag håller med Göran Persson.
-Det måste vara första gången i världshistorien, sa Beata. När glömde du Fidel?
-Fidel är en riktig man, sa Coco. Men han dansar usel salsa.
-Det gör du också, sa Beata.
-Undrar vad de gör med alla kameror, sa Asta och lutade sig ut.
-Det ser ut som en filminspelning, sa Beata.
-Vi ska in, sa Coco.
-Det kostar inträde, sa Beata.
-Jag har en euro, sa Asta.
-Det räcker ingenstans, sa Beata. Grekland har blivit dyrt.
-Följ mig, sa Coco. Jag är kulturchef, du är kulturråd och Asta är scenpersonlighet.
-Vad gör en scenpersonlighet? sa Asta.
-Håll tyst, sa Coco. Vi fixar det här.
-Jag måste på toa, sa Asta.
-Tig, sa Coco och gick.
Delegationen tågade fram till huvudentrén och sen bröt helvetet löst. Coco stred för sin nyblivna titulatur, Beata assisterade med högdragen min och långa svenska fraser om kulturutbyte och Europa-rådet och Berlusconi. Asta höll på att ställa till en olycka. Vakterna ringde efter polisen. Coco slog till med en rak höger.
-Dålig retorik, sa Beata och backade undan piketstyrkan.
För att avleda den kommande katastrofen utförde Asta en komplicerad liten dans på stället. Hon skuttade upp och ner, korsade benen, saxade fötterna och snodde runt. I virvlarna tappade hon skräppåsen med bigarråkärnor som hon skulle ha lämnat i en papperskorg.
Filmteamet inne på området fick syn på henne. Turisterna började flockas.
-Var fick du pengar ifrån, sa Coco när Asta löste ut henne från häktet.
-Jag gjorde succé, sa Asta. Hela påsen full med euro.
-Fyrahundra på en pisskvart, sa Beata. Det är inte dåligt.
-De vill ha med mig i inspelningen, sa Asta.
-Jag säger upp bekantskapen, sa Coco.
-Jag bjuder på middag, sa Asta.
-Jag är inte den som är den, sa Coco. Vart går vi?



Arkiv

copyright  hamnqvist