Februari 2006
Oinspirerad av dejting

-De här dejtingsajterna är för tråkiga, suckade Asta och bläddrade sig igenom en bunt med mysiga hemmakvällar och kramvänliga killar öppna för det mesta.
-Hon är för kritisk, sa Beata.
-För kritisk för vadå, sa Coco och spottade ut en vindruvskärna.
De satt i hörnsoffan i vardagsrummet och pustade ut efter en synnerligen omfattande och prematur vårstädning. Inte en dammråtta överlevde slaget. Gamla silverfiskar fick fly fältet. Fanskapet sov fortfarande utmattad i en gammal pepparkaksburk med en stadig konjak i magen.
-För kritisk för att få ihop det med någon, sa Beata.
-Ska man inte vara kritisk när det handlar om ens liv, sa Asta.
-Du måste bjuda till lite, sa Beata. Kärleken kommer inte av sig självt.
-Ska man tvinga fram den blir det ganska krystat, sa Coco. Ospännande på något vis.
-Det handlar inte om att tvinga fram någonting, sa Beata. Det är ett projekt. Man måste lägga ner energi på det. Planera, fråga sig själv Är jag verkligen seriös? Lägga upp en strategi.
-Bjuda till lite menar du, sa Coco och log snett.
-De hoppar inte som stekta sparvar rakt in i munnen på en om det var det du trodde, sa Beata.
-Det beror väl på vad man lockar med, sa Coco.
-Här lockas ingenting, sa Asta.
-Och ingenting lockar heller? Coco tittade igenom exemplaren på dejtingsajten.
-Jag tror jag förstår, sa hon sen.
-Men vad är det för fel på den där till exempel? sa Beata som tittat över axeln på dem.
Hon satte fingret på en it-konsult.
-Egen segelbåt. Mysiga hemmakvällar, god mat och en flaska vin, gillar schlager och att gå ut med hunden. En kul kille med självinsikt som kan tycka om dig. Om du är rätt kvinna, smärt och slank, sensuell och med glimten i ögat, självständig och kramgo.
-De är för kramgosiga allihop, sa Asta.
-Massor med kvinnor vill ha gos, sa Beata.
-Inte jag, sa Asta mörkt. Jag blir övermätt. Bara att vara inne på den här sajten är som att begå ett smörgåsbord på Danmarksfärjan. Alldeles för många olika sorters sillar och laxar och gubbröror när man bara vill ha carpaccio och ostron.
-Hon är svårflörtad, sa Coco.
-Och så ska man vara på ett speciellt sätt, sa Asta. Slank och sensuell med glimten i ögat.
-Där har vi ett problem förstås, sa Coco. Den där glimten i ögat är inte att leka med.
-Jag vill ha en varg, slog Asta fast och drämde igen laptopen.
-Vargarna finns i skogen min vän, sa Coco. Inte på internet.
-Vad är det för fel på tax? sa Beata.
-De ylar inte i vinternatten, sa Asta.
-Du blir aldrig gift, sa Beata.
-Hon vet inte vad hon slipper undan, sa Coco.



Arkiv

copyright  hamnqvist