Ur arkivet

Måndag den 19 juli 1999
Sådan matte, sådan bil

-Yihhaa, tjöt lilla bilen och drog iväg i på tvåan. 
-Ahhhhrg, skrek Asta och försökte stå på bromsen. Är du inte riktigt klok? Vad tar du dig till?
-Semestertrafik, skrek lilla bilen och gjorde ett mycket snävt filbyte framför en förvirrad fransman på leden utanför Operan. Såg du väl att han var turist? Typisk velepinne. Nu ska vi bara om norrmannen där. Han som var så kaxig och körde om vid gasklockan. Nu ska han få. 
Asta bara suckade och kisade mot solen. Lilla bilen for som ett jehu mellan filerna och fintade bort Osloekipaget så det visslade om det. 
-Titta nu, mös lilla bilen. Kolla i backspegeln. Minst fem bilar mellan oss och inte en chans att de kommer igen på den här sidan Järntorget. 
-Och efter Järntorget kommer ingen igen, eller igenom, suckade Asta tungt. Du skämmer ut mig vet du det?
-Skämmer ut dig, sa lilla bilen fullständigt oförstående. Vad menar du?
-Jag är faktiskt en medelålders kvinna i karriären, sa Asta. Jag har mitt rykte att tänka på.
-Vilket rykte, sa lilla bilen och sneglade på en Volvo som såg ut att vilja köra om och ta över täten i filen. 
-Mitt rykte som ansvarsfull samhällsmedborgare, sa Asta pompöst.
-Ähh, sa lilla bilen. Bara för att du röstade i EU-valet. Hade du varit det minsta bakfull hade du aldrig gått dit.
-Bakfull, sa Asta och häpnade. Jag är aldrig bakfull. Coco är bakfull, jag har huvudvärk. 
-Tssk, tssk, tssk, sa lilla bilen. Alla gånger jag stått i garaget och längtat ut en söndag eftermiddag till havet. Inte har du kommit ramlandes då med nycklarna i högsta hugg för att njuta av naturen klockan elva på förmiddagen. Nej, med lite tur får man köra till Bruno Francos klockan fem på eftermiddagen. Sju kanske om det blev sent. 
-Det var det fräckaste, sa Asta och flämtade efter andan. Påstår du att jag inte kommer ur sängen på söndagarna?
-Ibland kanske, sa lilla bilen obekymrat. Men för det mesta är det dött. Men du kanske har problem med förgasarn då och då eller nåt?
-Du är en otacksam typ du, sa Asta och ryckte i växelspaken. Här har jag lagt ner hur mycket pengar som helst för att du skulle få en ny koppling, för att du hostade omkring och var ömklig och liten och helst inte ville ta dig uppför Prinsgatan ens. Och vad är tacken? Du blir uppblåst och pompös och allmänt odräglig. 
-Jaha, sa lilla bilen. Och vad är alternativet?
-Var lite ödmjuk, sa Asta. Tänk på vem som betalar för garage och bensin och reparationer och reservdelar. 
-Ödmjuk, sa lilla bilen. Det går inte. Sådan matte, sådan bil. Vi passar för varandra du och jag.
-Kan aldrig stämma, sa Asta och la i treans växel för att komma förbi en BMW som låg och masade i filen bredvid. 
-Jaså du, sa lilla bilen och drog ifrån BMW:n som fastnade bakom en sotig 240. De tittade efter den extremt sure tysken i backspegeln. 
-Omkörd av en 2CV, sa Asta. 
-Han känner sig säkert ödmjuk, fnissade lilla bilen.
 

Astas arkiv

copyright  hamnqvist